Några små berättelser om detta med tatueringar!

har en del vänner som har tatueringar mer synliga större eller symboler tecken för deras tro.

har en spec vän som bor i ett annat land hon bar smycket pentagrammet runt sin hals  hon jobbade i kassan i en matvarubutik.
så varje dag blev hon ombedd av chefen att ta av sig sitt pentagram?
för han ej gillade det och han ej tyckte hon skulle ha det pga han ej gillade såna typer?
så hon vart trött på det hon fick inte sparken hon hade det på sig men ej synligt hon hade andra smycken som ej heller fick synas hon fick väl knappt ens ha på sig nagelack?
konstigt han tyckas menn han måste ju haft något fel i sig för ingen annan sa något om detta nämligen.
tom kunder uppskattade hon hade smycken på sig eller var fin i sitt nagelack.
han menade på man ej fick ha piercings heller.

i andra butiker hade dem det ena och det andra men inte i hans butik.
när hon fyllde år så gjorde hon en tatuering på sin arm för att det var hon gissa motivet?
givetvis ett pentagram. ;)
hon var så stolt över det.
men jag antar hon numera måste gå i lång ärmat om hon har kvar jobbet.det skulle ju vara för trist om det är så men jag antar hon fick nog och slutade för får man ej vara den man är så mår man dåligt.

jag vet det så väl.
det är en annan berättelse det.

folk har sagt till vänner jag har om dem tatuerar sig så kommer dem ej få jobb!? vilket skit snack. hur många i världen bär en tatuering eller har piercingar hellre för den delen?

ligger det i det det visste ej jag oppps försent jag har redan tatuerat sönder mig så jag får inte jobb då då! ;)

för fasen jag har en egen butik och har varit medium på en telefonlinje.

det ligger ej i hur jag ser ut.

vissa har tatueringar som dem lever på som levande reklam skyltar? det förstår jag ej på dock!det skulle jag ej göra.för

så ologiskt att vilja ha det.

tänk den dagen den gick i konkurs så har dessa stackars personer reklam på sin kropp vem betalar laser besöken må tro? :(

att göra en tatuering för att få kraft eller styrka då?

är det rätt eller fel?

jag anser man ska göra det om det känns i h ela ens kropp som en stor skilland till det bättre.

exakt så var det för mig.

efter varit utsatt för våld i så lång tid att sen stå på sina egna ben att vara den man är!

att göra ett pentagram för beskydd det var det enda rätta då jag gjorde den har ingen rört mig på fel sett.

så jag vill tro min styrka ligger i min tatuering som är en del av mig ett vackert armband säger många det ser ut som ett smycke säger andra.

det är du en del av dig säger en del med som jag själv känner.

jag vart mitt pentagram en styrka att klara av saker coh få mod bygga upp mig själv efter allt jag varit med om.

http://thewhisperingangel.blogspot.com/  en häxas dagbok! min andra blogg. som jag hoppas ni med följer? ;)

jag började växa då min tatuering kom på plats det gav mig styrkan att klara av en rättegång mot en man som använt våld bland annat på mig.

att sen sitta där att visa upp denna tatueringen var  det bästa jag gjort då han vart liten och jag vart så stolt så stor.

sen att dommarna tittade konstigt på mig det skiter jag i.

mina tårar min smärta min berättelse borde liksom räcka oavsett om jag är klädd i vad eller ha smycken eller tatueringar.

tyvärr slutade ej den sagan bra han fick inte mycket alls till dom ja det är är livet han får nog sitt han med en dag med tiden ann.

sån är lagen.

för mig att få ha den/dem tatueringar som är jag.

ger mig betydelsen att jag känner mig som den jag ser mig själv som.

det är en del av mig liksom.

många av mina systrar säger det är fult och fula tatueringar jag sa rakt ut jag gjorde ju dem endast för att du skulle ogilla dem.

eller så sa jag nog att jag gjorde dem för min skull vad du eller alla andra tycker har inget med saken att göra med dem gör mig knappats fulare även om du nu ej gillar dem.;) hahaha är mina svar på såna dumma komentarer.

idiot komentarer får idiot svar.

kan tyckas jag kanske ej ska vara så rapp i käften men jag är så bokstavligen så trött på folk som har idiot komentarer.

jag fick ju höra av min mammas syster jag var en satanist.det slog nog allt.

bara för jag ej trodde tillräckligt på gud?

det har jag då aldrig gjort.

oxå att jag ej bad tillräckligt?

ocxå för jag har ett pentagram så var jag allt hon ej gillade konstigt för hon har ju kännt mig sen jag föddes och vet hur jag varit så antog hon det värsta bara för att hon är rädd och lever i det gamla.

så jag får möta olika reaktioner på min kroppsutsmyckningar kropps konst!

jag skulle vilja ge en bok till dessa personer med massa bilder på INDIANER!

så kan dem titta hur dem såg ut för 100år sen ex.

tatueringar har alltid funnits liksom

piercingar.

när jag var i Finland så kallade några kusiner mig för filmstjärna för där ligger dem efter ang detta med tatueringar på tjejer detta var 2008.

bara för jag har illrött hår oxå och var sminkad hahahaha. så vart jag filmstjärne status där.du är så vacker dem tyckte om mig. det var så underligt att dem tyckte så. ;).

skrattar ja det var ju skoj medans några andra tyckte jag var satanist! ;D hahaha

det visar att personer ej vet vad ett pentagram står för.och att när man är rädd kan man reagera genom det med hat.

det visar och bevisar oxå att många som är från 1900 talets början säg till 1930- 1950 tom kanske ej gillar tatueringar eller har det.oxå det dem ej vet något om eller det dom är rädda för gör att dem klämmer ur sig elakheter man sent glömmer. :(

sen finns det dem som har det.

som är äldre.

dem kanske började tatuera sig sent i livet.men det är aldrig försent för det.

jag ångrar ej mina tatueringar men reaktionerna man kan få är helt otroliga.

det kan vara sårande ibland med.

ofast är det när jag är ute och äter.

folk har tom rest sig och gått?

fast jag klär mig fint bra som en vanlig tjej med mitt hår så reagerar dem.

ska det vara så här?

att man ej kan bli accepterad att vissa ej kan få jobb fasten det är så vanligt med tatueringar och piercings.

eller vissa måste gömma sina smycken ta ut dem tom för vad då dem som handlar har inga såna då då eller?

har ni någon berättelse om era utsmyckningar eller kroppskonst?

som ni vill dela med er av skriv till mig vill gärna höra om dem.

har ni piercingar eller tatueringar?

något ni ångrat eller fått skit för?

jag känner ibland jag måste ha lång ärmat för att det är så här dem reagerar allt för konstigt och det känns så fel att behöva göra det.jag ångrar ej dem men jag är så trött på detta med att folk tittar eller pratar eller verkar bli rädda för en.

jag har en butik och där har jag några trogna kunder som kommer blandannat en dam på 80år

hon älskar mina tatueringar hon tyckte dem var vackra?

så man ska ej dra alla för en kant.alla är olika men jag får ofast dålig reaktion från personer som tänker lite mer gammeldags kanske är ordet som jag söker som kan vara födda mellan dem åren jag nämde.

jag har vänner i alla åldrar.

överallt i världen.

många av dem har barn i min ålder tom!;)

så åldern har ingen betydelse.:P

men dem tar mig för den jag är som jag tar dem.

det ligger ej i hur man ser ut eller klär sig eller så utan hur jag är det räcker.

att dem gillar mig.

min vän cass hon gillar mina ttueringar hon är väl snart 70år...

hon berättade vad hon såg i tatueringarna.

för mig och min fästman vår framtid.hur nu man kan se det i en tatuering men ändå. ;)

det är skoj kanske jag ska testa på jag med att göra.

din tatuering avslöjar den du är och mm. :P

att jag gillar mig själv mer nu än för säg 6år sen

det är skönt att ha kommit så långt i livet ändå att man kan vara den man är men man kan ju oxå bära långärmat om man ej vill visa den sidan alltid.

jag har ett val där.

inte att gömma mig men att visa det jag vill visa när jag vill visa det. ;)

mitt pentagram gav mig styrka gav mig mod gjorde mig till den jag är.

tror den ger mig skydd oxå det har den bevisat! ;)

min fästmans mor född typ 1950 gillar ej tatueringar!

min fästmans far har ett par st den första fick han då han fyllde 50år det kan ju ej uppskattas iden var givetvis min!;) karln ska väl ha en skorpion då han är en tyckte jag. :)

men hon hon är en annan femma det med tatueringar det är inget man ej ens kan prata om hon verkar ogilla vi andra har det alla utom hon., så blir hon nästan sur då man pratar om det för hon känner sig utanför. tråkis kan man ej bjuda på att andra har något att prata om så får man vara tyst tänker jag.;)

ja det finnes då folk till allt.

så det är ej så lätt för henne då att gilla oss andra då antagligen för vi har ju det tatueringar. ;) hahaha

sen om hon ej kan med mig och min underbaraste fästman hennes son ja hon får ta oss för det vi är eller så ses vi mindre sällan antar jag inte mig emot vissa svärmodrar är svårmordrar svåra helt enkelt. :D

har inga mer berättelser att dela med mig av.

ha en fin kväll

Måneljus

Selene Mångudinnan